Juventus är en riktig storklubb i Europa. De större europeiska klubbarna brukar prestera bra resultat i de europeiska cuperna år efter år. Rutinen och det högklassiga spelarmaterialet är givetvis de två främst anledningarna till detta. Jämfört med ärkerivalerna Milan har Juventus dock inte uppnått de riktigt stora framgångarna i de europeiska cuperna. Juventus har sammanlagt sex titlar i de europeiska cuperna (Europacupen för mästarlag/Champions League, UEFA-cupen och Cupvinnarcupen).

Den senaste titeln i Champions League kom säsongen 1995/96. De två säsongerna därpå fick man nöja sig med en silverplakett. Under 2000-talet har Juventus spelat en final i Champions League. Säsongen 2002/03 mötte man Milan i finalen på Old Trafford i Manchester. Det var den första gången som två italienska lag möttes i finalen av Champions League. Finalen blev mållös och sedan vann Milan på straffar efter att Schevchenko slagit in den avgörande straffen.

Juventus har spelat i Champions League åtta av elva möjliga säsonger under 2000-talet. Under innevarande säsong (2011/12) är inte Juventus kvalificerade för spel i Champions League.

Säsongen 2000/01 gjorde Juventus ett ganska uselt gruppspel. Man blev utslagna av lag som Deportivo La Coruna, Panathinaikos och Hamburg. Säsongen därpå gick det något bättre. Juventus vann sin grupp i det första gruppspelet men placerade sig sedan sist i det andra gruppspelet. 2002/03 förlorade man som sagt finalen mot Milan.

Juventus fortsatte den positiva trenden i 2003/04 års turnering då klubben vann sin grupp relativt komfortabelt. I åttondelsfinalen blev det sedan respass mot Deportivo. 2004/05 var Juventus tvungna att kvala. Det blev sammanlagt 6-3 över två matcher mot svenska Djurgården. Sedan vann laget sin grupp överlägset, trots att lag som Bayern München och Ajax var i samma grupp. Återigen blev det dock respass tidigt i slutspelet. Liverpool blev för svåra i kvartsfinalen. Året därpå var det ett annat brittiskt lag, Arsenal, som slog ut Juventus i kvartsfinalen.

2008/09 var Juventus tillbaka på de stora scenerna efter Calciopoli-skandalen. Juventus vann sin grupp men fick se sig besegrade av Chelsea i åttondelsfinalen. Säsongen 2009/10 klarade sig sedan Juventus inte vidare från gruppspelet. Bordeaux och Bayern München blev för svåra.

Italienarna är mycket duktiga på att komma ihåg sina tidigare storspelare. I andra ligor försvinner forna storspelare snabbt från rampljuset, men i Italien håller man tidigare publikfavoriter högt under lång tid. Michel Platini är en spelare som gjorde enorma avtryck i den italienska fotbollen under 1980-talet. Under sin femåriga sejour i Juventus mellan 1982–1987 var han en tongivande spelare i klubben, både på och utanför planen.

Det första året i klubben fick han dock kämpa hårt. Stommen i Juventus bestod nämligen av spelare från det italienska landslag som hade vunnit fotbolls-VM i Spanien 1982. Konkurrensen om startplatserna var alltså stenhård. Platini lyckades dock slås sig in i laget efter juluppehållet säsongen 1982/83 och var sedan given på mittfältet eller i anfallet under resten av sin tid i Juventus. Det första året med Juventus vann Platini en titel i italienska cupen. I Europacupen för mästarlag blev det dock förlust mot Hamburg. Juventus vann sedan Serie A både 1984 och 1986. 1984 tog Juventus hem Cupvinnarcupen och 1985 vann Juventus Europacupen för mästarlag efter finalseger mot Liverpool. Platini gjorde finalens enda mål på straff.

Under sin tid i Juventus utnämndes Platini till Europas bäste fotbollsspelare tre år i rad (1983-1985). Samma år vann han skytteligan i Serie A. 1984 och 1985 blev han också utsedd till världens bäste fotbollsspelare.

Även i det franska landslaget gjorde Platini stora avtryck. I fotbolls-VM 1982 gick Frankrike något sensationellt hela vägen till semifinal, mycket tack vare Platinis storspel. I EM 1984, som gick av stapeln på hemmaplan, gick Frankrike hela vägen. Platini stod för två hattrick och viktiga mål i såväl semifinalen som i finalen. Framgångarna fortsatte även under fotbolls-VM i Mexiko 1986. Vid det här laget var Platini ganska sliten efter många års hårt matchande, men han hjälpte ändå sitt Frankrike till en bronsmedalj.

Alessandro Del Piero är en av de riktiga legenderna i Italien. Legendstatusen beror inte bara på det enorma antalet matcher han har spelat för sitt Juventus utan också för hans makalösa landskampskarriär.

Del Piero föddes i den lilla orten Conegliano den 9 november 1974. När säsongen 2011/12 inleddes var Del Piero alltså 36 år. Därigenom är han definitivt den äldste spelaren i Juventus och även en av de äldsta spelarna i årets Serie A som helhet.

Del Piero har varit Juventus trogen sedan 1993. Han hann med två säsonger i proffsklubben Padova innan flytten gick till Turin. Inför säsongen 2011/12 hade han samlat ihop 498 ligamatcher för Juventus. På dessa har han gjort 205 mål. Om man lägger till matcher i italienska cupen, de 35 matcher han spelade för Juventus under sejouren i Serie B, matcher i Champions League och andra europeiska cuper har Del Piero spelat närmare 700 tävlingsmatcher för sitt kära Juventus.

Dessutom har Del Piero spelat hela 91 landskamper för Gli Azzurri. På dessa matcher har han mäktat med 27 mål. Bland meriterna i landslaget märks särskilt VM-guldet 2006.

Frågan är då hur länge Del Piero orkar hålla A-lagsklass. Juventus har storsatsat de senaste åren, med siktet på att komma tillbaka i förarsätet i den italienska fotbollen. Del Piero har dock inte visat några större tecken på att tappa varken i tempo eller i sin blick för spelet. Han är fortfarande i allra högsta grad involverad i Juventus A-lag. Säsongen 2010/11 spelade han till exempel hela 33 matcher i Serie A och nätade åtta gånger. 2008 aviserade Del Piero att han har för avsikt att spela tills han fyller 40. Vi får se hur det blir med den saken. Klart är i alla fall att Del Piero är en levande legend.