I landskampsammanhang fick Conte som aktiv dock inte samma uppmärksamhet. Trots att han styrde Juventus mittfält i över ett decennium blev det bara totalt 20 landskamper. Conte har dock meriter från två stora turneringar för landslag, nämligen VM 1994, då han tog silver med sitt Italien, och EM 2000, där det blev ytterligare en silvermedalj.

Eftersom Conte var en del av 1990-talets så framgångsrika Juventuslag så har han givetvis samlat på sig en hel del meriter på klubblagsnivå genom åren. Han kan till exempel ståta med fem titlar i Serie A, en mästartitel i Champions League, en seger i UEFA-cupen och en cuptitel i Coppa Italia.

Efter avslutad spelarkarriär vilade Conte från fotbollen i två år innan han gav sig på tränaryrket. Efter att ha lett det mindre kända laget Arezzo i två omgångar kom han 2007 till Bari. Den andra säsongen i Bari ledde han laget från stövelklacken till seger i Serie B.

Det gjorde att Serie A-klubben Atalanta fick upp ögonen för Contes tränarskicklighet. Efter meningsskiljaktigheter mellan Conte och dels Atalantas ägare, dels Atalantas så kallade ultras (de mest hårdföra och lojala fansen), lämnade han klubben efter halva säsongen 2009/10 på egen begäran. Under sommaren 2010 gick han sedan till Siena, där det blev enorm succé. Säsongen 2010/11 gick Siena fram som en ångvält i Serie B och klubben kvalificerade sig för Serie A 2011/12. Nu var dock inte längre Conte kvar vid rodret. Conte lämnade Siena för Juventus under sommaren 2011.

Conte har gjort storsuccé som tränare för Juventus. Fansen talar nästan om Conte som frälsaren. Den gamla goda tiden verkar vara tillbaka. Med Contes rutin från Juventus vet han precis vad som förväntas av honom. Han känner dessutom mängder av personer i klubben sedan tidigare. Att han är relativt ung (född 1969) gör också att han kan knyta an till de aktiva spelarna på ett bra sätt.

Juventus Center är en förstklassig träningsanläggning som innehåller allt en modern fotbollsklubb kan behöva i träningsväg. Hela anläggningen täcker en yta på 140 000 kvadratmeter. Här finns totalt nio fotbollsplaner. Sju av dessa är gräsplaner som ligger utomhus. Två av utomhusplanerna är belagda med konstgräs. Det finns också en inomhusplan i Juventus Center. Alla utomhusplaner är givetvis uppvärmda för att möjliggöra spel året runt.

Den fysiska styrkan blir viktigare och viktigare i den moderna fotbollen. Juventus är en klubb som är känd för att hålla sina spelare i utmärkt fysisk form året runt. Naturligtvis finns därför ett mycket stort och välutrustat gym på anläggningen. Apparater och hjälpmedel för fysterapi finns självklart också. Likaså rum för massage och kiropraktik. Här finns också en pool där man kan träna kondition och styrka genom så kallad swimergy-teknik.

Förutom att husera träningsfaciliteter fungerar Juventus Center även som ett andra huvudkontor för klubben. Juventus huvudkontor ligger i en större byggnad i centrala Turin, men i många fall är huvudkontoret för litet för större möten och presskonferenser. I Juventus Center finns ett antal större samlingslokaler som används för dessa syften. Det är också från Juventus Center som Juventus egna TV-program sänds.

Fabio Cannavaro är en spelare som har varit runt i flera av Europas storklubbar. Han inledde karriären i Napoli, men det är i Inter, Juventus och Real Madrid som har han främst har gjort sig ett namn. Han kom till Inter från Parma inför säsongen 2002/03 som en av årets största värvningar i Serie A. Den första säsongen var relativt framgångsrik, medan den andra blev delvis förstörd på grund av skador. På den sista dagen av transferfönstret inför säsongen 2004/05 blev han så plötsligt såld till Juventus i en mycket märklig deal. I efterhand har det uppdagats att Cannavaro var trött på Inter och hade tänkt göra sig omöjlig under den kommande säsongen. Inter hade då inget annat att göra än att släppa iväg Cannavaro till högstbjudande. Interfansen är fortfarande än i dag chockade över transfern.

Fiorentina är en av Juventus främsta rivaler. Det har främst att göra med att Fiorentina under 1980-talet växte fram till att bli ett av storlagen i Italien. Från Fiorentinas håll kommer en del av rivaliteten från det faktum att man tycker att Juventus ständigt får domarfördelar. Giorgio Chiellini gjorde den förbjudna övergången från Fiorentina till Juventus inför säsongen 2004/05, då Juventus förvärvade hälften av rättigheterna till spelaren. Han blev dock direkt utlånad till just Fiorentina. Säsongen därpå förvärvade Juventus de resterande 50 procenten och övergången var ett faktum.

Juventus kommer ifrån staden Turin i nordvästra Italien. I Turin huserar också det klassiska laget Torino FC. När Torino och Juventus möts i lokalderbyt brukar fansen tala om Derby della Mole. Namnet kommer från benämningen på en berömd byggnad i Turin. Derby della Mole är ett mycket intensivt derby, där känslorna ofta svallar över. Det är inte ovanligt med kravaller och bråk både före, under och efter matchen.

Som i alla kända derbyn finns det mer bakom kulisserna än bara det faktum att lagen kommer från samma stad. Juventus räknas ofta som rikemansklubben, medan Torino är arbetarnas lag. Kampsångerna på läktarna reflekterar detta.

Derbyn mellan Juventus och Torino har spelats sedan 1906, då ett antal spelare och tränare lämnade Juventus för att bilda just Torino FC. I dag spelar Torino i Serie B, så det blir inte tal om något derby under säsongen 2011/12, men så fort de båda lagen spelar i samma serie kommer det att smälla ordentligt under matchdagen.

Derby d’Italia är den största matchen i det italienska seriesystemet. Matchen går av stapeln mellan Juventus och Inter från Milano. Märkligt nog är Milan, som är ännu mer framgångsrika genom historien än Inter, inte föremål för samma rivalitet som just Inter. En anledning till rivaliteten kan vara att Inter ligger precis efter Juventus i maratontabellen och att Inter och Juventus är de enda lagen som inte har åkt ur Serie A (förutom Calciopoli-skandalen givetvis). Matcherna mellan Juventus och Inter har alltid varit heta, men det var först under 1960-talet som matchen fick benämningen Derby d’Italia.

På senare tid är det tre svenskar som har gjort avtryck i Juventus historia. Den stenhårde mittbacken Olof Mellberg kom till Juventus på Bosman från Aston Villa inför säsongen 2008/09. Han fick totalt 27 matcher i Serie A för sitt Juventus under sin enda säsong i klubben. Året därpå såldes han nämligen till grekiska Olympiacos.

Albin Ekdal köptes i maj 2008 från Brommapojkarna. Han var tänkt som en spelare för framtiden, men fick faktiskt debutera i A-lagssammanhang ganska omgående. Mellan 2008–2010 fick Ekdal dock bara spela sammanlagt tre matcher för Juventus. Han blev först utlånad till Siena, där han gjorde riktigt bra ifrån sig. Inför säsongen 2010/11 sålde sedan Juventus 50 procent av rättigheterna till Ekdal till Bologna. Bologna valde att ta med Ekdal i A-lagstruppen och Ekdal imponerade redan från första början. Efter en så kallad blindauktion köpte Juventus tillbaka rättigheterna till spelaren, men sålde raskt återigen 50 procent av rättigheterna – nu till Cagliari.

Superstjärnan Zlatan Ibrahimovic är givetvis den mest kände svenske spelaren att tillhöra Juventus. Efter några relativt framgångsrika säsonger i Ajax plockade Juventus fram stora checkhäftet och lockade över Zlatan till Italien. I Juventus blev det under två säsonger sammanlagt 70 matcher och 23 mål för svensken innan flyttlasset gick vidare till Inter. Numera återfinns Zlatan i Milan.

Under maj månad 2006 gjorde den italienska polisen omfattande undersökningar av otillbörlig matchpåverkan. Förutom Juventus var även Lazio, Fiorentina och Milan inblandade. Till bevisningen fördes bland annat telefonupptagningar.

I juli 2006 kom domen. Juventus diskvalificerades retroaktivt från Serie A säsongerna 2004/05 och 2005/06. De ligatitlar man vann under de säsongerna ströks alltså. Titeln för 2004/05 är fortfarande vakant medan titeln för säsongen 2005/06 tillföll Inter, efter att Milan, som kom på andra plats efter Juventus, blev bestraffade med minuspoäng. Juventus flyttades dessutom ner till Serie B och fick börja serien med 9 minuspoäng. Först handlade det om 30 minuspoäng, men efter att klubben överklagade sänktes straffet rejält.

Sejouren i Serie B var den första gången Juventus inte deltog i den högsta serien i den italienska fotbollen. Tiden i Serie B blev dock kort. Trots poängavdraget på nio poäng hade Juventus inga problem med att ta hem förstaplatsen i Serie B. Trotjänaren Del Piero, stjärnmålvakten Gianluigi Buffon och mittfältsdynamon Pavel Nedved stannade kvar i klubben och bidrog i hög grad till att sejouren i andradivisionen bara blev ettårig. Andra storspelare, såsom Zlatan Ibrahimovic, Lilian Thuram och Fabio Cannavaro lämnade dock Juventus under sommaren.

Med några strategiska nyförvärv och introduktionen av ett antal lovande spelare från Juventus juniorlag, så började man också så sakteliga bygga upp ett nytt lag. Att bli fråntaget två ligatitlar och bli nedflyttat en division är inget som något lag önskar sig, men skandalen 2006 gav Juventus möjligheten att bygga upp en ny och starkare organisation, vilket kan visa sig vara fördelaktigt i framtiden.

Intressant är att många lagkaptener har fått leda laget under många år. Juventus är en klubb med traditioner, och här ruckas det inte på principerna. Juventus nuvarande lagkapten, Alessandro Del Piero är den spelare som varit lagkapten under längst tid, nämligen tio år.

Alessandro Del Piero är den riktiga trotjänaren i dagens Juventus. Han kom till klubben som 18-åring 1993 och har därefter spelat strax under 700 matcher för klubben. Med nära 300 mål på dessa matcher är Del Piero en levande legend. Han är också ett föredöme när det handlar om fair play. Dessutom har han utmärkta ledaregenskaper. När Antonio Conte började trappa ner 2001 och successivt fick mindre och mindre speltid var det därför naturligt att Del Piero fick armbindeln.

Alla lag utser vicekaptener förutom den ordinarie lagkaptenen. Det är såklart så att en lagkapten ska spela de flesta matcherna – en lagkapten ska ju vara tongivande i laget – men skador, avstängningar och taktiska beslut kan göra att lagkaptenen inte alltid är på planen. I Juventus finns två vicekaptener, nämligen Gianluigi Buffon och Giorgio Chiellini.

Gianluigi Buffon har varit i Juventus sedan 2001 då han köptes från Parma för en rekordsumma. Med närmare 400 matcher i Juventuströjan är Buffon en given kandidat för att vara åtminstone vicekapten. När Del Piero lägger av kommer Buffon förmodligen att ta över kaptensbindeln. Buffon har utmärkta ledaregenskaper. Att han alltid är tillgänglig för spel och aldrig gör en dålig match talar givetvis också till Buffons fördel.

Giorgio Chiellini är ryggraden i Juventus försvarslinje. Sedan han kom från ärkerivalen Fiorentina inför säsongen 2005/06 har Chiellini vuxit ut till att bli en av världens bästa mittbackar. Med en kompromisslös spelstil och en framåtanda utan dess like är Chiellini ett bra val för rollen som andre vicekapten.

Den senaste titeln i Champions League kom säsongen 1995/96. De två säsongerna därpå fick man nöja sig med en silverplakett. Under 2000-talet har Juventus spelat en final i Champions League. Säsongen 2002/03 mötte man Milan i finalen på Old Trafford i Manchester. Det var den första gången som två italienska lag möttes i finalen av Champions League. Finalen blev mållös och sedan vann Milan på straffar efter att Schevchenko slagit in den avgörande straffen.

Juventus har spelat i Champions League åtta av elva möjliga säsonger under 2000-talet. Under innevarande säsong (2011/12) är inte Juventus kvalificerade för spel i Champions League.

Säsongen 2000/01 gjorde Juventus ett ganska uselt gruppspel. Man blev utslagna av lag som Deportivo La Coruna, Panathinaikos och Hamburg. Säsongen därpå gick det något bättre. Juventus vann sin grupp i det första gruppspelet men placerade sig sedan sist i det andra gruppspelet. 2002/03 förlorade man som sagt finalen mot Milan.

Juventus fortsatte den positiva trenden i 2003/04 års turnering då klubben vann sin grupp relativt komfortabelt. I åttondelsfinalen blev det sedan respass mot Deportivo. 2004/05 var Juventus tvungna att kvala. Det blev sammanlagt 6-3 över två matcher mot svenska Djurgården. Sedan vann laget sin grupp överlägset, trots att lag som Bayern München och Ajax var i samma grupp. Återigen blev det dock respass tidigt i slutspelet. Liverpool blev för svåra i kvartsfinalen. Året därpå var det ett annat brittiskt lag, Arsenal, som slog ut Juventus i kvartsfinalen.

2008/09 var Juventus tillbaka på de stora scenerna efter Calciopoli-skandalen. Juventus vann sin grupp men fick se sig besegrade av Chelsea i åttondelsfinalen. Säsongen 2009/10 klarade sig sedan Juventus inte vidare från gruppspelet. Bordeaux och Bayern München blev för svåra.

Det första året i klubben fick han dock kämpa hårt. Stommen i Juventus bestod nämligen av spelare från det italienska landslag som hade vunnit fotbolls-VM i Spanien 1982. Konkurrensen om startplatserna var alltså stenhård. Platini lyckades dock slås sig in i laget efter juluppehållet säsongen 1982/83 och var sedan given på mittfältet eller i anfallet under resten av sin tid i Juventus. Det första året med Juventus vann Platini en titel i italienska cupen. I Europacupen för mästarlag blev det dock förlust mot Hamburg. Juventus vann sedan Serie A både 1984 och 1986. 1984 tog Juventus hem Cupvinnarcupen och 1985 vann Juventus Europacupen för mästarlag efter finalseger mot Liverpool. Platini gjorde finalens enda mål på straff.

Under sin tid i Juventus utnämndes Platini till Europas bäste fotbollsspelare tre år i rad (1983-1985). Samma år vann han skytteligan i Serie A. 1984 och 1985 blev han också utsedd till världens bäste fotbollsspelare.

Även i det franska landslaget gjorde Platini stora avtryck. I fotbolls-VM 1982 gick Frankrike något sensationellt hela vägen till semifinal, mycket tack vare Platinis storspel. I EM 1984, som gick av stapeln på hemmaplan, gick Frankrike hela vägen. Platini stod för två hattrick och viktiga mål i såväl semifinalen som i finalen. Framgångarna fortsatte även under fotbolls-VM i Mexiko 1986. Vid det här laget var Platini ganska sliten efter många års hårt matchande, men han hjälpte ändå sitt Frankrike till en bronsmedalj.

Del Piero föddes i den lilla orten Conegliano den 9 november 1974. När säsongen 2011/12 inleddes var Del Piero alltså 36 år. Därigenom är han definitivt den äldste spelaren i Juventus och även en av de äldsta spelarna i årets Serie A som helhet.

Del Piero har varit Juventus trogen sedan 1993. Han hann med två säsonger i proffsklubben Padova innan flytten gick till Turin. Inför säsongen 2011/12 hade han samlat ihop 498 ligamatcher för Juventus. På dessa har han gjort 205 mål. Om man lägger till matcher i italienska cupen, de 35 matcher han spelade för Juventus under sejouren i Serie B, matcher i Champions League och andra europeiska cuper har Del Piero spelat närmare 700 tävlingsmatcher för sitt kära Juventus.

Dessutom har Del Piero spelat hela 91 landskamper för Gli Azzurri. På dessa matcher har han mäktat med 27 mål. Bland meriterna i landslaget märks särskilt VM-guldet 2006.

Frågan är då hur länge Del Piero orkar hålla A-lagsklass. Juventus har storsatsat de senaste åren, med siktet på att komma tillbaka i förarsätet i den italienska fotbollen. Del Piero har dock inte visat några större tecken på att tappa varken i tempo eller i sin blick för spelet. Han är fortfarande i allra högsta grad involverad i Juventus A-lag. Säsongen 2010/11 spelade han till exempel hela 33 matcher i Serie A och nätade åtta gånger. 2008 aviserade Del Piero att han har för avsikt att spela tills han fyller 40. Vi får se hur det blir med den saken. Klart är i alla fall att Del Piero är en levande legend.